Problemet är bara min svanskota som jag har ont i. Kan verkligen inte minnas att jag har gjort någonting, utan vaknade bara och hade jätte ont i onsdags, och det har inte blivit något bättre. Får väl vänta och se. Lite jobbigt bara att inte kunna sitta eller ligga på rygg.. :)

På bilden ser ni fyra delar. Meningen med denna bilden är att man ska sätta ett kryss på de personligheter som din häst visar. Självklart kan det vara olika tydligt på olika hästar men det brukar oftast vara någon sida som har fler kryss.

Jag tänkte beskriva de fyra olika typerna lite närmare.

Först tänkte jag beskriva en typisk LBI-häst (left brain, introvert). Som ni ser på bilden är hästen oftast ganska nonchalant. Inte rädd för så mycket utan tar det mesta med ro. De hästar som passar in i denna kategorin är oftast lite lata, gör inte mer än vad de behöver. Mat är också ofta en väldigt viktig del i deras liv. Bästa sättet att motivera en LBI-häst är oftast med mat och/eller vila. Jag red en häst som är väldigt LBI förut. När jag skulle hämta henne i hagen gick hon nästan alltid ett varv runt mig och tittade på mig nästan lurig, hon visste precis hur hon skulle göra för att reta upp människor (och hon tyckte det var kul!). Ute gick det oftast inte så fort och hon var inte så intresserad av saker. Mat var det bästa hon visste! Det är dessa hästar som uppfattas som snälla och barnhästar och de blir ganska lätt avstängda. Om de skulle bli rädda fryser de och stänger inne rädslan, de exploderar inte med en gång. (det är det introvert står för)

Nästa jag ska beskriva är en RBI-häst (right brain, introvert) Skillnaden mellan en LBI och en RBI häst är hur de är. En RBI-häst blir lätt rädd och är ofta spänd. Dessa hästar kan oftast bli missförstådda då de är snälla och står still. Problemet är att de står still för att de är så spända och eftersom de är introverta håller de inne rädslan.

De är oftast väldigt lydiga men oberäkneliga. De kan helt plötsligt bara bli jätterädda utan att man märkt något, de har då gått och hållit inne rädslan. Isafold, som jag skrev om en gång, var en extrem RBI-häst. Hon var väldigt lydig, oberäknelig, extremt spänd och hon kunde verkligen bli rädd. Dessa extrema hästar är så farliga då man (om man inte är väldigt duktig) kan ha svårt att se när de är rädda eftersom de håller allting inom sig. De behöver en ledare som de kan känna sig trygga med och det tar oftast tid för dem att vänja sig vid nya saker.

Sedan kommer vi till de två jag inte kan lika bra. RBE och LBE. Problemet är att jag nästan aldrig har hanterat dessa hästar och känner inte så många. Kan faktiskt inte komma på några exempel just nu.

En häst som tillhör kategorin LBE är väldigt orädd precis som en LBI häst då båda är leftbrain. Skillnaden är att en RBE är mer framåt och lekfull. Risken är stor att dessa blir nafsiga och går på dig. Då menar jag att de går på dig för att testa dig som ledare. Ofta undersöker de allt när de kommer till ett nytt ställe och det är inte ovanligt att de välter hinkar eller river ner saker som finns i närheten utan att bry sig så mycket. Men när de blir rädda reagerar de med att springa, med en gång. Dessa hästar kräver sin ledare då de kan vara väldigt dominanta men om jag skulle välja någon kategori är det nog denna som passar mig mest. Jag gillar hästar som är coola men framåt.

En häst som är RBE kan också bli väldigt farliga och gå till anfall. De är väldigt osäkra och spända men de reagerar med att springa. De kan sparka av rädsla och kan lätt få panik. Dessa hästar kan också springa över dig, men inte för att testa utan för att de helt enkelt är rädda. Ofta har de högt huvud och det är inte ovanligt att de stegrar sig eller bara skenar iväg. Oftast har de svårt att stå still och detta gör att de kallas pigga. Som sagt känner jag ingen riktig RBE-häst. Ibland kan Myrkvi ha tendeser då han höjer huvudet och springer, han stegrar även ibland men mer som protest istället för rädsla. Men han har blivit väldigt mycket LB nu och jag har aldrig varit med om att han skenar. Och han är nästan aldrig rädd utan det är mer att han testar.

Hoppas det blev en liten förklaring, kände att jag skulle skriva något långt idag innan jag drar till stallet :)

Funderar på att börja lite med hiss och diss, men idag orkar jag inte heller det. Är helt död efter att ha gjort det sista på matteläxan. Inte svårt men det blir jobbigt när man inte kan fokusera över huvud taget.

(ska också försöka blogga från andra datorn så det blir några nya bilder..)

Känner mig rätt otaggad för att träna ikväll, men det ska väl gå bra.

Orkar inte skriva mer, måste skriva Unikum nu kom Sofia på, så jag antar att jag får göra det.

Einfari var lite tokig, har så mycket överskottsenergi efter nästan fyra veckors boxvila. Rädd blev han också när det kom konstiga saker från alla håll. Från ett håll kom Skägget i full fart, på andra sidan en flock hästar som var jätte nyfikna och från ett tredje håll en transport med en häst som höll på att lastas av. Han ser ju inget heller på högerögat så det blev lite mycket. Men vi gick tillbaka med honom igen och då var allt lungt :)

Idag är det tisdag och jag ska till Eskilsby och skritta Myrkvi :D Önskar jag kunde åka till stallet på fredag då vi har studiedag men det blir lite svårt. Kanske hänger med mamma på söndag också (lördag är ju given riddag).

Nu måste jag jobba vidare med mekaniken, får se om jag hinner skriva något längre i eftermiddag, var ju längesen nu :)

Vet att jag har varit dålig med uppdatering men eftersom jag inte har några läsare (typ) spelar det väl egentligen ingen roll.. nej men ska fortsätta med engelskan nu!

.

Så kom första vintern. Och denna vintern var inte nådig. Snön kom och försvann inte förrän till våren. Värsta vintern på länge, och det gjorde inte saken lättare. Isafold fick för sig att vi var farliga igen och började krångla vid hämtningen. Grimman fick hon ha på sig trots att det tog emot för mig och mamma. Vi fick valla in henne varje gång vi skulle rida. Och eftersom vi inte hade någon lösdrift och hästarna gick in fick vi åka upp varje kväll. Ingen annan kunde ta in henne. Vi hittade ett sätt som fungerade, det tog bara lite tid.

Vi tog dit en NH tränare, Anne Dirksen. Av henne fick vi massor av hjälp under tiden vi hade Isafold.

Så småningom började jag rida ut med henne igen. Jag bestämde mig för att komma över min rädsla och red ut precis som vanligt. Allt gick bra och det hände aldrig något mer när jag red ut igen.

När jag började rida igen, slutade mamma. Hon orkade inte, tappade lusten. Hon skötte allt i stallet och mycket markarbete. Jag var alltså den som red, var uppe i stallet nästan varje dag. Hade alltid en klump i magen, men den hade jag lärt mig att tänka bort när jag red storhäst (och flög av varannan gång...).

Efter vintern och våren kom sommaren. All träning vi hade lagt ner visade resultat. Isafold började slappna av mer och bli mer självsäker. Fortfarande spänd och på sin vakt, men lugnare. Det var under den här sommaren vi tog beslutet att sälja henne. Jag minns hur jag grät. Kunde inte erkänna för mig själv att det var det bästa för både oss och henne. Hon behövde stå hos en familj med en liten egen gård. Vi hade inte tid för henne.

Hittade ett brev jag skrev under den tiden idag, det är därför jag skriver det här. Jag var helt förkrossad. Som tur var hittade vi en familj med en mamma och en dotter. Vi hade beskrivit allt om Isafold för dem och de visste vad de skulle köpa. Allt kändes så bra när de var där, det kändes helt rätt. I september 2010 red jag 3 timmar på Isafold, den sista turen. Turen som tog henne till hennes nya hem. Den ridturen är den mest underbara jag någonsin haft.

.

Jag måste erkänna att jag fäller en liten tår när jag skriver detta inlägget. Trots att det var så mycket besvär och krångel med Isafold älskar jag henne. Hon hade så mycket fint i sig. Har nästan aldrig träffat en häst som är så snäll, hon skulle aldrig göra någon illa. Hennes gångarter var alla fina och hon ville alltid så väl. Det som hindrade henne var hennes rädsla och tyvärr hade vi inte den tid hon behövde. Nu vet jag att hon har det bra med en familj som tar väl hand om henne och ger henne det vi inte kunde. Visst saknar jag henne ibland, men det känns otroligt lättsamt att veta hur bra hon har det! Älskade lilla Isafold, kommer alltid att älska dig fina lilla häst <3

Idag är det torsdag och det betyder att jag ska upp till Stålebo och rida Dropi. Tråkigt när man inte har någon att rida med där tycker jag, alla har lektion just den dagen jag är där... Så det blir alltid att jag rider ut själv, men det är ju kul det också såklart ;)

Innan jag drar måste jag bara säga att valet av gymnasium är klart och det känns så otroligt skönt efter allt velande fram och tillbaka!!¨

Men först är det skola såklart och jag kom på att jag måste hitta ett mönster över hur man gör en jeansjacka (vilket verkar omöjligt) Det löser sig säkert i skolan ;)

Försöker alltid tänka att de säkert har en anledning till att ha hästarna på det viset men jag kan verkligen inte komma på en enda anledning till att hålla hästen så, det är helt emot det hästen är gjord för. Visst, det är okej att ha hästen ensam i en liten hage om hästen är sjuk eller liknande, men då finns det en klar anledning. Om hästen är fullt frisk kan jag inte se varför...

Oftast är det de "fina" hästarna som är värda mycket pengar som står på detta viset. Hästen är värd för mycket pengar och kan därför inte riskeras att skadas i en större hage tillsammans med andra hästar. Men för tusan, hästen är gjord för att gå ute i flock. De är flockdjur och mår inte bra av att gå ensamma.

Sämsta ursäkten jag har hört var när en ägare sa att hon inte orkade gå ut och hämta hästen i hagen i mörkret. Man kan aldrig skylla på att man själv inte orkar. Har man en häst så har man. Det är ägarens uppgift att se till att hästen har det så bra som möjligt (oftast är detta samma som naturligt).

Jag försöker inte säga att hästen måste gå i en gigantisk hage med en stor flock dygnet runt, det fungerar inte alltid. Men jag är väldigt mycket för det här med lösdrift. Kanske beror det på att jag ser skillnaden. Jag märker på tex Myrkvi hur bra han mår nu när han får gå i lösdrift. Förut kunde han vara svårfångad bla när han åt i hagen. Det har inte hänt en enda gång sedan han började gå i lösdrift med en stor flock. Nu känns det som han tycker det är mysigt när man kommer och hämtar honom och det känns faktiskt som att han gillar att stå inne i sin box någon natt ibland (men vad vet jag?).

Det finns lagar som säger att hästen måste ha tillgång till skydd, och där är jag helt med. Självklart ska hästen kunna skydda sig mot regn och blåst mm. Går hästen ute dygnet runt ska det finnas en ligghall eller en tät skog som skyddar. Man kan inte precis säga att ett regntäcke ger hästen det skydd den behöver om den står i en liten hage alldeles ensam. Hästen behöver en flock som den kan skydda sig tillsammans med, och gärna något annat materiellt.

Jag är inte heller emot det att hästar går in på natten, vissa hästar trivs faktiskt med det. Det jag är emot är en helt onaturlig hästhållning som får hästen att må sämre.

Idag ska jag till Polhemsgymnasiet på öppet hus. Det sista jag tänker gå på sen får jag ta och bestämma mig!

Känns så konstigt att jag inte ska till stallet idag, är ju alltid där på tisdagar. Mamma får ta hand om lille Myrkvi åt mig :)

.

Sen ska jag rida Barki, tror det blir att träna lite för att han ska slappna av och inte spänna sig (och på detta sätt arbeta mot tölten). Kommer vara borta heela dagen så det lär inte bli något mer inlägg.

(bara så ni vet, jag är inte ett dugg klokare efter igår när det gäller val av linje...)

Fattar inte detta med bloglovin, hur ska jag ändra så att det blir min blogg på det kontot jag har.. är så förvirrad. Testar detta nu genom att "ta kontroll" över min blogg. Får se om det fungerar. Ifall det undras varför jag gör detta inlägg :)

Hade fysik förut och så ser man ut och det snöar. Andra gången detta året, har inte ens känts som vinter, inte alls. Men snön kommer förmodligen försvinna snart.. aja den är väl fin så länge den varar :)